Utmaningen

Affärstänkande och entreprenörskap i all ära, men ibland önskar jag att jag vore några år yngre i sinnet igen. Då var jag nämligen mycket mer kreativ och till viss mån företagsam. Inte på det sättet att jag startade upp en massa grejer som jag kunde tjäna pengar på, men jag tog oftare ett koncept från idé till verklighet - åtminstone som det känns när jag tänker tillbaka. Det är något jag verkligen skulle behöva ett par doser av idag.De första två åren på universitetet var nog bland de stressigare i mitt liv hittills. Nytt folk, nya kurser, massor av utmaningar och inte minst höga krav på mig själv. Ändå hittade jag tid att sitta och fippla med hobbyprojekt av olika slag, och jag tyckte det var genuint roligt. Hade vi haft labbar i 3D-programmering hände det att jag satt och yxade ihop något eget litet tekniktest i mitt korridorsrum på kvällen. Skolprojekten var alltid ambitiösa; vad är vitsen med att bara göra så lite som möjligt när man har chansen att lägga till fler funktioner, göra det lite snyggare, fila lite till…?

Mitt största projekt var nog Fjeldstad.se, föregångaren till mina nuvarande bloggar men med den helt avgörande skillnaden att jag byggde den själv från grunden. Ett administrationssystem med stöd för flera skribenter, kommentars-anti-spam, bilduppladdning, WYSIWYG-redigering…jag utvecklade allt det på kvällar och helger och jag gjorde det bara för att det var skoj. WordPress (som denna blogg använder) fanns redan då (vad jag vet) men jag ägnade det inte en tanke; jag ville ju göra något eget. Och naturligtvis lärde jag mig massor. Senare startade jag Fjeldstad Medieteknik och tillsammans med David Andersson tog jag mig an webbutvecklingsuppdrag som extrajobb. Jag hade inte kunnat göra det om jag inte tidigare lagt så mycket av min lediga tid på att lära mig sådant som inte ingick i kurserna på skolan.

Snabbspolning till nutiden. Jag har lärt mig grunderna i ASP.NET MVC (ett ramverk för webbutveckling) men vill bli riktigt grym. För att bli grym behöver man göra, inte bara läsa och iaktta. Alltså funderar jag på vilket mitt första riktiga projekt som använder tekniken ska bli. Jag kommer fram till att jag ska blåsa liv i mitt att-göra-lista-projekt Dobedone.com och börjar skissa, designa och koda. Sedan tar det stopp. Jag har upptäckt att Google satsar lite mer än de tidigare indikerat på sin Tasks-applikation, och plötsligt tappar jag all motivation. Trots att jag sagt till mig själv att syftet med projektet är att jag ska lära mig ny teknik. Så fort jag tappade hoppet om att Dobedone skulle kunna bli populärt/användbart/etablerat så försvann drivkraften.

På många sätt var jag nog mer entreprenör för sex-sju år sedan än vad jag är nu. Jag tog mig an saker och fick saker gjorda. Jag blev inte rik på pengar, men jag byggde en kompetens som jag haft nytta av sedan dess. Idag känns det som att jag anstränger mig så mycket för att hitta den där idén som jag ska kunna leva på att jag hamnat i ett dödläge. Sådana idéer kommer ju inte flygande varje dag direkt, så det jag borde göra är nog att försöka sysselsätta mig med så vettiga saker som möjligt tills dess. Men gör jag det? Jag försöker fylla min tid med så mycket konsultande som möjligt, för jag vet att så fort jag sitter hemma i den tysta lägenheten med en helt fri dag mitt i veckan så slutar det ofta med att jag ligger på soffan och stirrar upp i taket.

Jag gillar ju teknik. Jag behöver hitta tillbaka till glädjen i att skapa saker, lära mig nya grejer förbättra sådant som redan finns. På något sätt känner jag på mig att inspirationen och idéerna kommer att dyka upp av sig själva då.