Utmaningen

I och med att jag sade upp mig från min anställning den 1 september kommer min sista arbetsdag att vara den 30 november. Jag har alltså tre månader på mig att spara ihop lite extra slantar och fundera på hur jag ska skaffa pengar till räkningarna.

Räkningarna ja…det är faktiskt en bra utgångspunkt att börja med att kartlägga sina kostnader, så att man vet vilket lass det är man har att dra. Redan för något år sedan satte jag mig ned och försökte identifiera vilka fasta utgifter jag hade, adderat med en uppskattning av de rörliga. Jag har för mig att jag kom fram till att jag då lade ut omkring 14.000 kr i månaden. I detta ingick hyra, ränta och amorteringar, CSN-återbetalningar, mat, telefon, el, nöjen och så vidare. Allt.

Vad betyder då detta? Jo, vet jag vad mina kostnader ligger på så kan jag tänka baklänges när det gäller vilka inkomster jag behöver ha. Låt oss säga 15.000 kr, det känns som ett jämnt och fint tal, och det är bättre att räkna för högt än för lågt när det gäller förväntade utgifter. Jag måste alltså tjäna 15.000 kr efter skatt för att ligga på plus/minus noll. Allt utöver det är en bonus och allt under det är en förlust (och inte något som är hållbart i längden).

Jag har en enskild firma som jag planerar att använda som plattform för mina affärsexperiment. I en sådan betalar man något som kallas för egenavgifter, vilket i stora drag motsvarar de arbetsgivaravgifter och liknande som ens arbetsgivare betalar då man är anställd. Tillsammans med den vanliga inkomstskatten får man räkna med att ungefär hälften av det firman drar in går till skatter och avgifter. Detta är förstås en grov uppskattning, men den funkar okej och är lätt att huvudräkna med.

Utgår man från denna modell så inser man snabbt att jag behöver fakturera för minst 30.000 kr i månaden för att kunna ta ut 15.000 kr till mina privata räkningar. Då har jag inte inkluderat de eventuella omkostnader som firman kommer att ha i verksamheten, vilket är medvetet - jag har tänkt försöka hålla dem till ett försumbart minimum, åtminstone till en början.

Ett stort IT-konsultföretag tar ofta omkring 1.000 kr per timme. Jag kommer säkert sälja en del timmar, men jag kommer inte kunna ta ut en sådan taxa - det vill jag inte heller. Låt oss säga att kostnaden per timme för att anlita mig skulle vara 600 kr. Det är inte orimligt. För att få ihop till 30.000 kr behöver jag då fakturera 50 timmar per månad.

50 timmar, en dryg arbetsvecka, kan verka lite, och i absoluta tal är det ju det - de flesta av oss jobbar ju minst 160 timmar i månaden - men när man är själv måste man ju hitta någon att sälja de här timmarna till också. Det är nog lätt att glömma bort; hittar man ett uppdrag som tar 100 % av ens tid så tar man det gärna eftersom man då har fixat månadens inkomst, men det man egentligen borde göra är att reservera några dagar åt att planera inför kommande månad(er) och skaffa nya uppdrag. Jag tror att jag själv är dålig på det där. Även om jag gillar att göra upp planer och klura (jag kommer säkert dela med mig av ett och annat kalkylblad framöver) så är jag ingen säljare.

På lång sikt vill jag komma bort från att konsulta, eller åtminstone minimera det. Jag skulle vilja jobba med egna produkter och genom koncentrerade punktinsatser skapa affärer som sedan pågår under en längre tid. Men nu har jag ju inte ens börjat, så jag får snällt starta med sådant som kan ge återbetalning direkt. Räkningarna väntar inte…