Att satsa lagom för att vinna allt
Jag vill inte fly från allt arbete, tvärtom tror jag att jag anstränger mig mer än många andra. Vad jag vill ha är ett oberoende och en vardag som jag tycker är både rolig och belönande. På den här bloggen skriver jag löpande om mina framsteg och motgångar. Är du lika nyfiken på hur det ska gå som jag? Fortsätt läsa! Och välkommen.
Anders Fjeldstad
Jag sitter precis och tar en kaffe efter att ha börjat sommaruppehållet hos en kund ett par dagar tidigare än planerat. Det innebär att ett antal öronmärkta arbetstimmar plötsligt frigjorts vilket känns grymt skönt. Många har börjat gå in i semesterläge, men min jobbkalender är fortfarande rätt plottrig någon månad till. Den uppenbara frågan som uppstår är förstås: vad ska jag göra med de här bonusdagarna, förutom att testa LittleBigPlanet?
Jag har varit krasslig i helgen med feber och grejer, så idag skonar jag mina kunder genom att vara hemma och kurera mig. Det är faktiskt första sjukdagen (vad jag kan minnas) sedan jag började köra eget på heltid, och det känns ganska konstigt. Jag menar, jag har skickat mail till berörda personer och talat om att jag inte kommer in idag eftersom jag inte är frisk, men nu när jag sitter nerbäddad i soffan känns det ändå lite som att skolka.
Jag var inte borta särskilt många dagar under min förra anställning, men ett par stycken blev det ändå. Jag hade då ingen möjlighet att jobba hemifrån eftersom kunden tillhandahöll datorer och inte tillät några konsulter att koppla upp sina egna via VPN eller liknande. Med andra ord gick sjukdagarna i princip ut på att…tja…vara sjuk. Och jag hade aldrig dåligt samvete för det – jag visste ju att det skulle göra mångdubbelt mycket större skada om jag smittade folk på kontoret.
Samma sak borde ju gälla nu. Kanske är det för liten skillnad mellan att vara hemma med feber och att jobba hemifrån? Det är en dum grej, jag har ingen särskild rutin som gör att jag kommer in i ”jobb-mode” när jag är hemma, så gränsen är ganska flytande. Jag vet att vissa typ sätter på sig skjorta och slips eller helt enkelt har en separat del av bostaden som markerar att ”nu är jag på jobbet”, men jag har inte kommit på något sådant som passar mig.
Det kliar i fingrarna, eller kanske i huvudet…jag känner att jag borde utnyttja den här ”bonusdagen” till något riktigt vettigt som jag inte hinner annars, men samtidigt känns kroppen (och knoppen) rätt slö. Jag tror jag nöjer mig med den här ganska blygsamma att-göra-listan, tills vidare:
Bara av att skriva ner de här punkterna känner jag att stressen släpper – och ersätts av en lust att faktiskt ta tag i dem och få kryssa av dem.
(Sedan blir det kanske lite Playstation 3 också – jag har redan hunnit ladda ner och spela demoversionerna av Savage Moon samt Uncharted…)
Idag kom jag att tänka på att jag faktiskt inte haft någon konkret plan för min egen kompetensutveckling sedan jag började med mitt egna företag i december förra året. På mitt gamla jobb satte alla anställda varje år upp personliga utvecklingsmål som sedan följdes upp efter sex respektive tolv månader. Målen var indelade i flera olika områden och hade olika karaktär beroende på vilken inriktning man hade och var i karriären man befann sig. Dessutom hade var och en, oavsett nivå i företaget, en ”karriärsmentor”, en mer senior kollega som fungerade som bollplank vid denna typ av tillfällen. Jag tycker att det var ett bra system.
Som egenföretagare ser det förstås lite annorlunda ut. Per definition har jag ingen mentor inom företaget. Jag skulle kunna – och borde nog – skaffa mig en extern person att rådfråga, men det har jag inte gjort ännu. Till att börja med borde jag i alla fall kunna identifiera några huvudområden som jag vill utvecklas inom.
Det första är självskrivet: teknik. Jag livnär mig på den kunskap jag byggt upp inom mjukvaruutveckling, specifikt .NET-programmering. Troligen kommer jag fortsätta leva på detta i någon utsträckning ytterligare ett antal år. Under min tidigare anställning mer eller mindre tvingades jag ta en Microsoftcertifiering, ”Microsoft Certified Professional Developer: Enterprise Applications”. Jag tyckte att det var något av ett lidande när jag höll på med det, men nu i efterhand är det ett slags kvitto som säger att Microsoft intygar att jag har en relativt bred grundkunskap inom mitt område.
Kunskap i allmänhet, och inte minst inom teknik, har förstås ett bäst-före-datum. Min certifiering är till exempel knuten till en viss version av .NET-ramverket (2.0), och det har kommit en nyare upplaga som man kan ta om man vill visa att man håller sig uppdaterad. Och det vill jag. Jag trodde inte för ett år sedan att jag skulle känna så, men jag tror faktiskt att det skulle vara en lärorik investering att uppgradera min certifiering till den aktuella versionen. Uppgraderingsproven finns inte tillgängliga riktigt ännu, men de kommer och då ska jag göra en insats för att klara av dem.
Vidare på samma spår skulle jag vilja lära mig ASP.NET MVC, som är en variant av Microsofts webbapplikationsramverk ASP.NET. Det är inget som ingår i certifieringen, men ändå något som jag tycker verkar intressant och som skulle komplettera det jag redan kan inom ”klassisk” ASP.NET på ett bra sätt. Och så vill jag behärska LINQ, som är ett slags data-API, eller vad man ska kalla det, som troligen täcks åtminstone delvis av certifieringen. Jag väntar faktiskt i skrivande stund på ett par böcker som handlar om just de här ämnena.
Om jag tittar bortom teknikområdet hamnar jag på det som rör yrkesutövningen mer generellt: professionalism kanske man skulle kunna kalla det. Att effektivt och proffsigt kunna driva- och delta i projekt, kommunicera med kollegor såväl som kunder, sälja in idéer och hantera min (och kanske även andras) tid. Naturligtvis går det här området att dela in i många underkategorier, men jag väntar lite med det.
Här är det lite svårare att hitta självklara utmaningar. Om jag hade jobbat kvar på mitt gamla jobb hade ett av mina mål för 2009 definitivt varit att framgångsrikt leda en mindre grupp av juniorkonsulter; att ha någon form av ledarskapselement som en del av min roll på de projekt jag deltog i. Efter att man jobbat ett par år med framförallt (programvaru)utveckling är det naturligt att gå vidare med att kanske bli lead för ett litet utvecklingsteam och på det sättet ta ett steg närmare att få större och större ansvar för utvecklingsprojekt. Det handlar om att bevisa att man klarar av en roll som egentligen kräver en lite större kostym, för att sedan på pappret bli uppflyttad ett snäpp.
Detta upplever jag som en av de större fördelarna med att jobba inom en stor organisation; det finns ofta goda möjligheter för ambitiösa personer att visa vad de går för och på det sättet öka sin egen utvecklingstakt. Men nu befinner jag mig ju i det minsta företag man kan tänka sig, så vad gör jag då för att klättra uppåt? Det finns inte ens några titlar, jag är helt enkelt ”konsult” (och till slut förhoppningsvis ”entreprenör”).
Jag tänker så här: om jag skulle söka jobb på en större firma om ett år, vad skulle de då värdera mest av det jag tagit mig för under min tid som egen? Vad skulle jag ha kunnat göra för min egen personliga utveckling för att inte bli inplockad på samma nivå inom storföretaget som när jag slutade? Om jag bara suttit och programmerat det någon bett mig att programmera så har jag kanske blivit bättre på det tekniska, men jag har inte några konkreta argument för att jag ska få något större ansvar inom den stora organisationen. Så vad är det som räknas som framsteg?
Jag tror inte att jag själv kan besvara den frågan. Jag tänkte därför göra ett försök att få några tips från en senior person jag lärde känna under min förra anställning. Förhoppningsvis kan jag göra upp en plan för personlig utveckling inom professionalism efteråt – jag återkommer hursomhelst i frågan. Tills vidare kan jag notera de tekniska målen för 2009:
För några veckor sedan tänkte jag att jag skulle ta reda på hur man på ett ungefär beräknar sin skatt när man har ett eget företag, och sedan kanske göra ett script eller Excelblad man kan använda just för detta. Det kan vara skönt att göra en ”snabbuträkning” av hur mycket skatt man ska betala löpande under året, särskilt om man är lite osäker på om den preliminärskatt man betalar varje månad (som enskild företagare) stämmer med det verkliga utfallet.
Nu gjorde jag en enkel googling och fann att Nutek Tillväxtverket Verksamt.se gjort tillhandahåller en jättefin ”skattekalkylator” som är fri (och lätt) att använda. Så då slipper jag! Länken hittar du här nedanför.
Till Nuteks Tillväxtverkets Verksamt.se:s skattekalkylator »
Uppdatering: Nutek har upphört och hänvisar till Tillväxtverket. Skattekalkylatorn finns kvar men på en ny plats. (Tack ”Off” för rapportering av den brutna länken.)
Uppdatering 2010-01-21: Tillväxtverket verkar ha övergått i Verksamt.se. Har uppdaterat länken.
Den mesta av min tid har jag de senaste månaderna suttit ute hos mina kunder, men mer och mer försöker jag att reservera fredagar åt egen tid vilket oftast innebär att jag jobbar hemifrån. Det finns några klara fördelar med detta samtidigt som nackdelarna kommer på köpet. Här är några jag upplevt hittills:
Fördelar:
Nackdelar:
Allt som allt tycker jag att det kan vara superskönt att jobba hemma någon dag då och då, men så länge jag jobbar helt själv då jag är hemma håller jag det helst till någon enstaka dag i veckan.