Utmaningen

Idag passerade jag 160 jobbade timmar för mars månad, vilket innebär att allt jag gör fram till månadsskiftet är en ren bonus! Jag har ju som mål att arbeta motsvarande en heltidstjänst och det har jag alltså lyckats uppnå nu för första gången sedan jag började jobba enbart med min egna firma. Tittar jag i tidsrapporteringen ser jag att antalet arbetstimmar per månad upplever en klar stigande trend; så här har det sett ut sedan starten:

• December: 64 timmar (varav 31 debiterbara)
• Januari: 104 timmar (varav 83 debiterbara)
• Februari: 118 timmar (varav 105 debiterbara)
• Mars: 163+ timmar (varav 152+ debiterbara)

Tittar man med konsultögon på denna statistik så går det åt rätt håll medan om man är intresserad av tiden som inte sålts så ser det inte lika bra ut. Jag väljer dock att se det som något positivt att jag lyckats sporra mig själv till att inte slappa och att jag på samma gång dragit in en del pengar. Det är ju brinnande lågkonjunktur, så jag kan tänka mig att det inte riktigt är läge att klaga på en för hög debiteringsgrad.

Sedan har jag faktiskt lärt mig mycket under mina konsulttimmar hittills i år, både tekniskt och professionellt. Jag har jobbat med sådant jag inte trodde att jag skulle hålla på med, utan att för den sakens skull tappa mitt .NET-fokus. Så jag är nöjd!

Inom inte alltför lång tid hoppas jag kunna dela med mig av lite detaljer gällande det egna projekt som jag valt att satsa på då jag inte konsultar. Håll ut!

När man jobbar som konsult hamnar man per definition på lite olika ställen, och det är inte ovanligt att man sitter ett par dagar hos en kund och sedan resten av veckan någonannanstans. Så länge man har en bärbar dator är det ju inga problem kan man tycka, men om man jobbar med utveckling behöver man ofta komma åt kundens interna nätverk, källkodsserver och så vidare. Förutsatt att kunden arbetar i en Windowsmiljö så får man då typiskt ett domänkonto, precis som de fast anställda fast troligen med lite snävare säkerhetsrestriktioner. Om man låter datorn gå med i kundens domän kan man sedan logga in på datorn med domänkontot, och så får man tillgång till nätverket och de resurser som kontot har rättigheter till.

Men hur blir det då när man packar ihop sina prylar och går till nästa kund? Att hålla på och flytta datorn mellan domäner är inte ett särskilt vettigt alternativ, särskilt inte om man måste vara inloggad som sin egen företagsanvändare för att få tillgång till det egna företagets resurser. Det är en möjlighet att kunden kan tillhandahålla en dator som man använder när man sitter hos det företaget och jobbar. Under längre uppdrag eller om kunden vill ha fysisk kontroll över de filer man arbetar på är det nog den smartaste lösningen. Då jobbar man på kunddatorn och kan använda sin egen (utanför kundens nätverk) till att kolla sin företagsmail och liknande.

Om kunden inte vill eller kan stå för arbetsdator är virtualisering ett alternativ, och något som jag själv har bestämt mig för att testa. Det går ut på att man skapar en virtuell maskin eller image som körs inuti det vanliga operativsystemet med hjälp av en särskild programvara. Effekten blir att man startar upp ett isolerat Windows (eller Linux, Mac OS eller något helt annat) i ett fönster i datorn, för att uttrycka det enkelt. Den virtuella maskinen får tillgång till de hårdvaruresurser man väljer att låta den se, exempelvis nätverkskort och DVD-läsare. Man tilldelar en viss mängd RAM-minne och hårddisk, och sedan är det bara att installera de program man vill ha på den, som om den vore en vanlig dator. Den virtuella maskinen kan sedan anslutas till kundens domän, och så använder man det av kunden tillhandahållna domänkontot för att logga in, så blir det som om man hade haft en separat dator på kundens nätverk. När man avslutar för dagen stänger man den virtuella maskinen som vilket annat program som helst, och nästa gång man startar upp den fortsätter man där man slutade.

Jag köpte för några veckor sedan VMware Workstation, som är en virutaliseringsprogramvara med gott rykte för Windows. Den kostade inte särskilt mycket heller (cirka 1600 kr plus moms) med tanke på vilket värde den tillför om jag får allt att fungera som jag vill. Att enkelt kunna byta mellan kundspecifika, isolerade miljöer är smidigt för mig och dessutom ökar säkerheten mot kund, eftersom den ”dator” som ansluts till kundnätverket kan anpassas för att uppfylla eventuella säkerhetspolicies och liknande.

Just i detta nu sitter jag och förbereder en virtuell maskin som jag tänkte börja använda på ett av mina uppdrag ute hos en kund imorgon. Det ska bli spännande att se hur det funkar. Jag är optimistisk.

Ack vad dålig jag varit på att skriva den senaste månaden. Jag blir tyvärr tvungen att skylla på att jag jobbat, och det är verkligen en dålig ursäkt eftersom bloggen just ska handla om vad jag gör, och när jag väl gör något är det förstås dumt att inte skriva om det. Hursomhelst så sitter jag för närvarande på två olika underkonsultuppdrag åt samma uppdragsgivare. Ett handlar om gammal hederlig customutveckling i .NET där jag implementerar en ny betallösning åt en kund som säljer elektroniska tjänster, kan man säga. Det är riktigt kul, och hälften av det roliga kommer av att bara få inblick i kundens verksamhet, träffa trevligt folk och få lite miljöombyte. Det andra uppdraget är också helt okej, faktiskt lite mer utmanande när jag tänker efter. Även det handlar om .NET-utveckling, fast i form av anpassning av en CRM-implementation. Mer inrutat, men inte utan sina ljuspunkter ändå.

Jag har ju tidigare reflekterat över det här med disponering av tid och kom då fram till att jag skulle lägga max 60% på rena konsulttimmar. Jag har fortfarande hållit på för kort tid för att kunna stämma av hur fördelningen ser ut i verkligheten, men redan nu känner jag att när jag väl har ett konsultuppdrag är det inte sällan ”prioriterat” och ”tajt med tid” vilket i praktiken innebär att jag får svårt att bara ägna det tre dagar i veckan. Och om jag erbjuds ett uppdrag där jag kan debitera 650 kr per timme och inte har någon konkret plan för nästa eller nästnästa månad är det inte så lätt att tacka nej för att jag vill ägna tid åt egna projekt (förutsatt att de inte också ger en direkt inkomst).

Men jag är medveten om att jag införde den här förändringen i mitt arbetsliv för att nå långsiktiga ekonomiska mål, och dit kommer jag aldrig bara genom att sälja timmar. Det finns ett par idéer som ligger och kurrar i bakhuvudet och som jag plockar fram för diskussion då och då. Kanske är det dags att sätta upp någon slags deadline? Det vore nog bra. Å andra sidan har jag satt upp deadlines för mitt bokskrivande som jag redan fått skjuta på, och om intensiteten i mina nuvarande uppdrag håller i sig kommer jag bli tvungen att skjuta upp dem igen. Inte så kul. Men vad gör man?

Jag skulle tro att jag behöver acceptera den situation som är just nu och kanske fokusera på ett eget projekt vid sidan av konsultandet. Och i så fall, för att på sikt kunna trappa ner på timsäljandet, bör jag satsa på det projekt jag bedömer kommer kunna bli lönsamt tidigast. Det är väl ett rationellt resonemang?

Denna vecka tecknade jag ett partneravtal med en större konsultfirma här i Stockholm och åtog mig i samband med det mitt första underkonsultuppdrag. Att underkonsulta innebär att man jobbar med ett projekt som ett annat konsultföretag har sålt in och därmed ”äger”. Man agerar i princip under detta bolags flagga och fungerar ur kundens perspektiv som vilken teammedlem som helst. Det finns fördelar för båda parter – huvudkonsulten får förstärkning inom ett givet kompetensområde och underkonsulten får tillgång till ett uppdrag ”gratis” utan att behöva sälja in något till en slutkund. För min del passar denna typ av upplägg mycket bra.

Jag är inte helt säker på hur mycket jag kan säga om själva uppdraget, men i stort kommer det handla om integration mellan system, och utvecklingen sker i C#. Jag är riktigt peppad inför detta och tycker att det ska bli grymt kul både att ha ett konkret projekt och att kunna säkra åtminstone en viss inkomst inför kommande räkningar.

Parentes: Jag firade avtalet med att köpa ett par spel till mitt Playstation 3, som jag kommer gotta mig åt nu under helgen. Till veckan är det nya tag som gäller, men nu gäller ledighet och rekreation!