Multiprojekt suger egentligen (men det är kul)

Publicerat 2008-12-18

Det är vedertaget att multiprojekt, alltså hanterandet av flera parallella projekt, är något svårt och ofta suboptimalt. Suboptimalt på det sättet att om man inte kan få projekten att samverka på ett positivt sätt mellan varandra och på det sättet erhålla synergieffekter så finns det i princip bara nackdelar. Projekten konkurrerar med varandra om resurser och en genomtänkt, kommunicerad realtidsprioritering blir extremt viktig. Den generella riktlinjen gällande multiprojekt är något i stil med “undvik om ni inte vet exakt vad ni gör”.

Det finns förstås många företag som har grym koll på vad de gör och som byggt upp hela sitt erbjudande kring multiprojekt. Bilindustrin med japanerna i spetsen är något av förebilder, och utgår från centralt utvecklade “plattformar” som de sedan bygger vidare många olika produkter på. Inom TV-spelsindustrin jobbar många företag på liknande sätt genom att utveckla en “motor” som flera speltitlar kan använda sig av. Flera projekt hjälps åt att bära kostnaderna för gemensamma komponenter och nya projekt får direkt en flygande start genom att slippa börja från noll. Jag har skrivit ett exjobb inom just detta, det är intressanta grejer.

Jag inser att jag själv numera jobbar i en multiprojektmiljö. Och jag vet inte exakt vad jag sysslar med, så egentligen borde jag väl försöka låta bli…men det kommer jag inte att göra. Det är nämligen så att många av de böcker som berättar om komplexiteten i multiprojekt utgår från ett lönsamhetsperspektiv, och ser man det så så är kanske det jag gör inte något skolboksexempel på effektiv projekthantering. Men om jag hade velat maximera min lönsamhet så hade jag jobbat kvar som anställd. Jag vill ha en vardag och ett arbetsliv som präglas av variation och olika typer av utmaningar. Lönsamheten kanske kommer efter hand, vad vet jag, men omväxlingen finns redan nu.

Just nu jobbar jag på de här grejerna:

  • Underkonsultuppdrag inom .NET-utveckling.
  • Konsult/förvaltningsuppdrag inom webbutveckling.
  • Bokprojektet "Plugga smart".
  • Utveckling av en onlinetjänst för privatekonomi (mer info om detta längre fram).

Det roliga med att ha flera ganska olika projekt parallellt i kombination med möjligheten att helt disponera sin tid är att det nästan alltid finns något roligt att jobba på. Har jag en bra dag skriver jag lite på boken, men om jag saknar inspiration kan jag alltid labba lite med ASP.NET MVC, ringa en kund och diskutera webbstrategi eller klura på ett integrationsproblem. Så på det sättet tror jag att parallellismen i själva verket ökar min effektivitet, och det ökar definitivt arbetsglädjen. 

Sedan är det naturligtvis fortfarande viktigt att kunna prioritera i sin lilla “projektportfölj”, särskilt om man är egenföretagare som jag. Innan man börjar lägga tid på en ny idé kan det vara bra att ställa några enkla frågor till sig själv, typ:

  • Finns det redan nu en första kund?
  • Hur stor är lönsamhetspotentialen för projektet?
  • Hur sannolikt är det att jag verkligen slutför det här projektet?
  • Om jag slutför det, kommer jag ha tid att förvalta det?
  • Startar jag det här nya bara för att slippa undan ett halvfärdigt projekt som jag lite tappat lusten för att jobba med?
  • Har jag råd att jobba med detta nu? Hur ser balansen ut mellan långsiktiga projekt och direkt inkomstbringande?

Exempelvis skulle jag verkligen vilja designa och implementera en helt egen bloggmotor i ASP.NET MVC. Jag tror att det skulle vara riktigt kul och lärorikt, och kanske skulle det kunna bli till  nytta för andra. Men borde jag börja med det nu? Min bok är inte klar än på några månader och kommer kanske aldrig bli någon kassasuccé - den går alltså inte att räkna med som en inkomstkälla. Privatekonomitjänsten har en stor potential, men ligger med mina mått mätt långt fram i tiden. Drar inte in några pengar. Direkta inkomster kommer istället helt från mina konsultuppdrag, dock inga oändliga rikedomar.

Om jag skriver en bloggmotor så kommer den troligen inte dra in några pengar alls (finns ingen affärsidé, bara ett intresse). Att reservera ännu en tårtbit av min produktiva tid åt ett rent ickekommersiellt projekt verkar alltså inte vara det bästa just nu. Jag borde istället fokusera på att bibehålla konsultandent på den nuvarande nivån (eller öka något) och på att faktiskt driva de mer långsiktiga projekten framåt, så att de kommer närmare att börja bringa någon form av inkomst.

Typ så skulle ett konkret exempel på resonemang kring en enmansprojektportfölj kunna se ut. Jag är definitivt inget Toyota, men jag kan tänka rationellt och det kommer man ganska långt med.

comments powered by Disqus